Fredag den 28 juli 2017

S-regeringens planer att göra förändringar i arbetsrätten

Utökad information om S-regeringens planer att göra förändringar i arbetsrätten.

I valrörelsen kom frågorna inom arbetsrätten upp på lite olika sätt beroende på vilket parti som framförde dem.

De frågor som debatterades under valrörelsen var bl a
- rätt till heltid
- undantag för två anställda vid turordning i samband med arbetsbristuppsägning
- begränsningar av möjligheten till tidsbegränsade anställningar
- återställande arbetsgivaravgifterna för unga
- begränsning av möjligheten till att använda bemanningsföretag
- avskaffande av den s.k. Lex Lavallagen, dvs begränsning av fackens rätt till stridsåtgärder mot utländska företag

Några av dessa frågor handlar om återkommande politisk retorik och är alltid upp på agendan.


Visstidsanställningar
Förslag till ändringar som kan tänkas bli verklighet är i första hand en skärpning av rätten att använda de olika tidsbegränsningsgrunderna provanställning, allmän visstid, vikariat och säsonganställning i en kedja av olika anställningar.

Sverige har fått kritik från EU om att arbetsgivare har möjlighet att ”missbruka” användandet av tidsbegränsade anställningar genom att stapla dessa på varandra och därmed kringgå anställningsskyddet vid tillsvidareanställa. Enligt EU så kan reglerna i LAS tillämpas på ett sådant sätt som inte är förenligt med det som gäller enligt EU-direktivet.

Allmän visstid får användas i högst sammanlagt två år under en 5 årsperiod, därefter blir anställningen automatiskt en tillsvidareanställning. Samma regler gäller för vikariat.

Rent teoretiskt skulle en arbetsgivare kunna laborera med olika tidsbegränsningar och på så sätt ha en och samma anställd på olika anställningar år efter år utan att denne får en fast anställning.

Men, oavsett detta så måste regeringen göra en ändring, som dels tillfredsställer EU-direktivet och dels de egna leden. Lagen om anställningsskydd har som huvudregel att det är tillsvidareanställning som gäller. Man kan tänka sig att de olika tidsbegränsningsreglerna finns kvar, men med en begränsning i tid och omfattning.


Tvåundantaget
Här föreligger olika uppfattning mellan regeringspartierna och vänstern. Det är förmodligen inte troligt att kravet på att denna regel ska tas bort kommer att bli verklighet inom överskådlig tid. Denna fråga har i princip varit upp till diskussion sedan undantagsregeln infördes 2001. Vilken faktisk betydelse regeln har kan vara svårt att få fram, men helt säkert en politisk och facklig betydelse.


Rätt till heltid
Politisk retorik som inte kan bli verklighet under en överskådlig tid. Möjligtvis att kollektivavtal på den offentliga sidan kan införa detta som huvudregel med möjlighet till undantag.


Begränsning av användandet av bemanningsföretag
Det finns redan idag överenskommelser i kollektivavtal om att begränsa antalet inhyrda i samband med neddragningar, men att lagstifta om detta skulle kunna kollidera med EU-rätten om fri företagssamhet.


Återställande av sänkta arbetsgivaravgifter för unga arbetstagare.
Den tidigare regeringen sänkte arbetsgivaravgifterna för unga anställda från 31,42 % till 15,49 %. Syftet med detta var att underlätta för unga arbetssökande att komma in på arbetsmarknaden. Störst betydelse anses detta haft inom servicesektorn. Förslag finns nu på att återställa arbetsgivaravgiften till den som gäller för övriga anställda. Vad det i så fall får för effekt på arbetsmarknaden återstår att se.


Upphävande av den s.k. Lavallagen
2010 klubbade riksdagen den så kallade Lavallagen som bestämmer hur utländsk arbetskraft ska behandlas i Sverige. Lagändringen kom efter att EU-domstolen konstaterat att en facklig blockad av ett lettiskt skolbygge i Vaxholm 2004 stred mot EU-rätten. Några ändringar gjordes i medbestämmandelagen och den s.k. utstationeringslagen, vilkas innebörd är att förhindra obefogade stridsåtgärder mot utländska företag verksamma i Sverige. Regeringen har aviserat att den kommer att se över dessa bestämmelser och intentionen är att svenska kollektivavtal ska gälla.


Några ändringar inom arbetsrätten blir det förmodligen ändå och som inte direkt har med valet att göra.

-skärpning av diskrimineringslagen s.k. tillgänglighetskrav för funktionshindrade
- förslag till förbud mot att kräva registerutdrag (brott och sjukdom) i arbetslivet
- förslag om lönekartläggning varje år i stället för vart tredje år

Vad som slutligen kommer att ändras eller återställas blir till sist en fråga för Riksdagen att ta ställning till under den kommande mandattiden.

Aktuellt
  1. 2017-12-31
    Ja tack, skicka senaste Nyhetsbrevet
    Lägg till info@sao.se som betrodd avsändare, så f…
    Läs mer
  2. 2017-03-28
    Arbetsmiljöinspektion
    Ett företag som arbetar med slipning och lackerin…
    Läs mer
  3. 2017-03-26
    Fastighetsmäklare stjäl affärsinformation
    En anställd fastighetsmäklare har sagt upp sig oc…
    Läs mer
  4. 2017-03-09
    Omfattande alkoholproblem
    En person i en konsult-roll dricker alldeles för…
    Läs mer